Alla har en kropp. Det är en förutsättning för
att vara vid liv, någonting där allt det som krävs för det hela att går runt
får plats. Vissa skulle säga att kroppen är en maskin, i så fall en väldigt
sofistikerad maskin, en maskin som reagerar inte bara på tryck utan även på
sådant som doften av nybakt bröd eller ljudet av en spårvagn som närmar sig.
Kroppen är fantastisk, med våra sinnen kan vi ta in vår omgivning, sortera vad
av allt detta som är värt att reagera på, och sedan reagera. Ibland bara av
farten, en snabb reaktion, liksom inbyggt i oss, omedvetet, som när vi drar
tillbaka handen från en varm spisplatta. Ibland tar det tid, kanske år, tills
vi agerar på händelser i våra liv, saker som inte handlar om akut överlevnad
utan som handlar mer om livsvalen vi gör – hur
vi vill leva.
Människan
utsätts dagligen och i varje stund av oräkneliga stimuli, kroppen anpassar sina
aktiviteter efter de signaler den får från olika delar av kroppen, kall vind
mot huden får håren på våra armar att resa sig för att skapa ett isolerande
lager, en ögonfrans som förirrat sig fel ökar på produktionen av tårvätska och
får oss att blinka. Saker som få av oss aktivt tänker på, men utan denna
kroppens autopilot som frigör oss från att aktivt gå runt och tänka på att
hjärtat ska slå i lagom takt och lungorna ta in luft skulle vi nog inte ha
mycket tid över till att använda livet för att leva.
Utöver
dessa omedvetna och kroppsliga reaktioner är tillvaron fylld av stimuli som vi
på olika sätt aktivt och (till olika grad) medvetet reagerar på. Ett rött plagg
på en skyltdocka får en man att stanna upp och gå in i en affär, men han vänder
snabbt ut igen eftersom butiken spelar musik som påminner honom om en gammal
flickvän. Ute på gatan igen krockar han med en cyklist, de hade båda valt att
ta sig fram i mitten av trottoaren för att varken gå för nära bilarnas körbana
eller byggnadens fasad, som tur var cyklade hon långsamt, kanske på grund av
gatans kullerstenar.
På
en kort stund har personerna i fråga reagerat på olika händelser, vissa extremt
medvetet (som att gå in butiken) och andra mindre medvetet (som att välja var
på gatan de går och med vilken hastighet). Det är nu det börjar bli spännande.
Vad skulle hända om vi plötsligt blev medvetna om dessa mindre medvetna val vi
gör – och väljer att pröva något annat?

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar